Att varna för obehaglig eller triggande läsning

Satt nyss och skrev på mitt nästa inlägg. Började i det skriva om det jag nu kommer att skriva om. Insåg nämligen efter en stund att detta istället får ett eget inlägg.
Det handlar om att varna för ”obehaglig läsning”. I mitt fall att både alkohol och kött syns i det inlägget.

Varför sådan typ av varning?

Jo, jag ser allt oftare på exempelvis andras bloggar och på Instagram att författaren kritiseras för att inte i början av inlägget varna för text eller bilder som kan vara obehagliga eller trigga till olika former av missbruk.
Måste man göra det? Ska JAG göra det i min blogg och på min Instagram?

Personligen känner jag NEJ. Jag har alltid varit av uppfattningen att man på sina egna ”hem på nätet” skriver och visar vad man vill och så är det upp till läsaren att följa och läsa eller inte. (Inte näthat, hets mot folkgrupp osv, men jag tror ni förstår vad jag menar.)
Som jag känner nu kommer jag inte att varna för varken kött eller alkohol på det sättet framöver.

Alkohol förekommer i mitt, min familjs och mina vänners liv, det känner jag inga bekymmer med. Och kött är ett naturligt inslag i kosten hos de flesta jag känner. Däremot kommer kött aldrig få en framträdande roll i den här bloggen. Undviker att låta det vara i fokus, men det kan dyka upp när jag vill visa en helhet.

Givetvis förstår jag att de flesta som följer min blogg förmodligen gör det för den vegetariska maten och jag vill inte ”trycka upp bilder på kött i ansiket” på er. Men bloggen visar inte bara vad jag äter utan hur mitt liv tillsammans med nära och kära kan te sig.
Dessutom äter jag själv både ägg, mjölk och fisk, det är inget jag stuckit under stol med. Även om jag äter allt mindre av sådant. Nu kanske en del tycker att det är för mycket veganskt här i bloggen?! Det är omöjligt att vara alla till lags!
Så vem vore jag att utelämna vissa saker?

Vad gäller alkohol… Det ställer till med hemskt mycket elände för så fruktansvärt många. Men jag finner ingen anledning att dölja förekomsten av sådan i mitt liv för er. Min blogg är öppen och ärlig. Jag respekterar till fullo om man väljer att sluta läsa den. Av vilken anledning det nu skulle vara.

Jag själv som haft problem med ätande och vikt sedan barnsben, skulle jag kritisera de som som visar bilder på godis, glass och kakor på sina sidor? Nä, det funkar inte så anser jag. Man måste själv ta ansvar för vad man följer och läser!

Nog om detta vänner. Nästa inlägg blir trevligare. :)

Kram!

 

Boktips och en uppfriskande drink

Superhälsa! av Marita Karlson är en av de receptböcker jag bläddrar mest i just nu. ”Friskare, fräschare livsstil från LA” står det på baksidan av den och det är en bra beskrivning av innehållet.
Jag vill äta och dricka allt i den. Recepten bygger på superfoods och andra naturliga ingredienser och allt låter och ser så gott ut! Och bilderna i den får mig att vilja sätta mig på första bästa flyg till LA. :)

Ett av recepten är ”Kombucha & champagne” och det har vi testat. Inte exakt men nästan. Första-alternativen i receptet nedan är som jag gjorde drinkarna och det inom parentes är så som Marita skrivit i boken.

Det var första gången vi drack kombucha (som är så poppis nu). Det var något nytt för mig helt klart… lite ovant… men jag vill dricka det igen!

Till 4 glas behöver du:

1 flaska kombucha med ingefärs- och äppelsmak (ingefärssmak)
1 flaska prosecco (champagne eller prosecco)
torkade granatäppelkärnor (färska granatäppelkärnor)

Så här gör du:

Fyll glasen med hälften bubbel och hälften kombucha (jag tog lite större andel bubbel). Toppa med granatäppelkärnor.

Quornfiléer med honung och balsamvinäger serverade med sötpotatisklyftor

Gårdagens middag var mer lättlagad än den smakade att vara. Jag menar, den var oerhört enkel att svänga ihop men smaken var heeelt ok!
Quornfiléer som mycket smidigt fick smak i stekpannan och de klyftade sötpotatisarna, ja de skötte sig själva i ugnen.

Det röda vinet, Bellflower, det slank ner utan problem det också. Det är så mysigt att att dela en flaska vin på fredagen efter jobbveckan tycker jag. Det tänker jag att vi borde göra oftare här hemma. Prata om ditten å datten, titta på tända ljus eller en brasa i kaminen, smutta på vinet och lyssna på en schysst playlist på Spotify. Tillsammans med Peter. Åh vad jag älskar det!

Men mat var det ja! Här är recepten:

Quornfiléer:
Till 2-3 portioner behöver du:

1 fp/6 st tinade quornfiléer
2 vitlöksklyftor, finhackade
½ dl flytande honung
1 msk pressad citron
2 msk mörk balsamvinäger
olja/smör/margarin

Så här gör du:

Bryn quornfiléerna och den hackade vitlöken i valfritt fett. Låt de bli lätt bruna på båda sidor.
Tillsätt honung och citronsaft och låt puttra i några minuter.
Tillsätt balsamvinägern och vänd runt filéerna så att de täcks av vinägern. Stek i ytterligare ett par minuter.

Sötpotatisklyftor:
Till 2 portioner behöver du:

2 stora sötpotatisar
2 ½ msk olivolja
1 tsk salt
1 tsk socker
½ msk torkad basilika
½ msk torkad oregano
½ tsk svartpeppar

Så här gör du:

Skrubba potatisarna alt. skala dem om du inte vill äta skalet. Skär av lite av spetsarna. Skär i klyftor på längden och lägg klyftorna i en stor skål.
Tillsätt alla övriga ingredienser och blanda noga.
Täck en ugnsplåt med folie eller bakplåtspapper och placera ett ugnsgaller ovanpå plåten. Sprid ut potatisklyftorna på gallret. (Det blir alltså ett mellanrum mellan gallret/filéerna och plåten.)
Baka klyftorna i mitten av ugnen i 225° i 30 minuter. Slå därefter på grillfunktionen och låt klyftorna stå inne i ugnen ytterligare ca 3-4 minuter.

fredagsmiddag

Lasooni Palak Paneer

Nu i veckan hittade jag äntligen paneer (indisk färskost) i butik! Har letat i flera år! Bild jag tog till Instagram här. Behöver åka tillbaka för att köpa en ny för den är redan slut. Den hamnade i en Lasooni (vitlök) Palak (spenat) Paneer.

Skulle man fråga en indier skulle säkert mitt recept bli sågat vid fotknölarna haha, men jag försökte i alla fall få till den indiska känslan! Kollade ett antal recept på nätet och lagade till ett mellanting av dem alla. Hur äkta indiskt det blev vågar jag inte säga något om men gott blev det! Peter sa att det var bland det bästa jag lagat på länge och jag är nog beredd att hålla med.

Med tanke på mängden vitlök och att det var ett gäng andra kryddor med också så trodde jag att det skulle vara mer sting i rätten. Istället blev den mild men med mycket smak. Jättegott, och jag kan absolut äta den igen precis så här. Kan också tänka mig att typ dubbla smaksättningen! En dag då jag känner för det. Så som sagt, mild och god. Vill du ha mer sting – öka!
Mer spenat kunde det gott kunnat vara i också.

lasooni-palak-paneer

Till 4 portioner behöver du:

450 g paneer-ost
140 g färsk babyspenat
1 stor gul lök
8 + 2 vitlöksklyftor
2 tomater, urkärnade och hackade
1 grön chili, urkärnad och finhackad
1 tsk finhackad färsk ingefära
½ dl hackade cashewnötter
1 tsk mald koriander
1 krm mald gurkmeja
1 tsk garam masala
5 dl kokosgrädde
smör alt. olja
salt
färsk koriander

ris, till servering

Så här gör du:

Tärna osten och bryn den i smör/olja tills den fått lite färg. Lägg åt sidan.
Fräs spenaten i smör/olja. Lägg åt sidan.
Finhacka den gula löken och 8 vitlöksklyftor. Fräs hacket på svag värme i smör/olja i några minuter.
Tillsätt tomater, chili, ingefära, cashewnötter, mald koriander och gurkmeja. Låt puttra försiktigt ett par minuter och mixa sedan till en slätare röra.
Låt garam masalan svettas i lite matfett en kort stund. Tillsätt den mixade röran och kokosgrädden och låt koka någon minut. Smaka av med salt.
Tillsätt spenaten och osten och låt allt bli varmt.
Pressa de 2 återstående vitlöksklyftorna i lite smält smör och rör ner i grytan.
Servera med ris och strö gärna färsk koriander över.

stallhagen-historic-beer-1843

Till maten drack vi Stallhagen Historic Beer 1843. Ett öl som enligt Stallhagen själva är en ”autentisk rekonstruktion av världens äldsta bevarade öl”. Lite annorlunda men gott.
Här har jag tidigare skrivit om Stallhagen, fast just dagens flaska köpte vi under en senare resa till Åland. Ett trevligt resmål förresten, åk dit vetja!

Tryfflar med sprit

Svängde ihop några tryfflar nu på kvällskvisten. Testade att smaksätta dem med sprit, närmare bestämt med whiskey smaksatt med honung och med päronlikör (Xanté).
Tryffeln med whiskey fick inte så mycket smak av drycken, jag skulle ha varit mer generös med spriten där helt klart. Fast å andra sidan blev den smak som ändå var där lite skarp, inte den godaste tryffel jag ätit. Den andra däremot var godare och med tydligare smak av päronlikören, men även där kunde jag gott hällt i lite mer.

Tidigare har jag mest smaksatt tryfflar med olika godissorter typ Daim och After Eight. Det var kul att testa en mer vuxen smak på dem.
Det är vanligt att ha i smör i tryfflar. Det ger en god, len och krämig tryffel men jag gillar de här enkla med bara choklad, grädde och någon smaksättning, mest för att de då är så vansinnigt enkla att göra. Och rullade i något torrt, som här kakao. De blir lite enklare att äta då liksom.

Till ca 30 tryfflar (med svag spritsmak) behöver du:

175 g mörk choklad (jag använde 70% kakaohalt)
1 dl grädde
2 tsk whiskey alt. likör

Så här gör du:

Hacka chokladen.
Hetta upp grädden i en kastrull, men låt den inte koka. Tag från plattan och smält ner chokladen under omrörning. Rör ner spriten.
Häll i en liten form klädd med plastfolie. Ställ kallt och låt stelna.
Skär eller rulla till tryfflar.

whiskeytryfflar

päronlikörtryfflar

Ringbyte firades med den godaste drinken

Igår hade vi det lite extra mysigt och festligt här hemma. En fördrink i den härliga kvällssolen, en grillad god middag med en tjock, krämig bearnaisesås (som skar sig under tillagningen men gick fint att rädda som tur var) och extra mycket kärlek i luften.
Fördrinken var min absoluta favoritdrink – Caipiroska. Vet inte om det är Peters favorit men han gillar den mycket i alla fall. Varför slå till på favoritdrinken denna kväll då? Jo vi firade in våra nya förlovningsringar. Vi har varit förlovade sen 2008 så det är inget nytt på så sätt men vi beslöt oss nyligen för att byta ut ringarna vi haft sedan dess. De var bägge för små och kändes heller inte riktigt rätt längre. Peter har redan ”slagit ut” sin en gång, alltså gjort större så det fanns inte utrymme kvar för det tydligen.
De nya ringarna känns som ”vi” och med min nya har jag nu en plan för vilken vigselring som skulle kunna passa till. Om nu Peter skulle få ändan ur vagnen och fria någon gång. Börjar dock tvivla på om det någonsin kommer att ske. ;-)

Men nog om det, nu till det viktigaste – Caipiroska-receptet!

Till 1 drink behöver du:

1 lime
2 tsk råsocker
4-6 cl vodka
krossad is

Så här gör du:

Skölj limen och skär den i klyftor, sex stycken klyftor tycker jag är lagom.
Pressa saften ner i ett lämpligt glas. Jag brukar använda lite kraftigare, låga glas. Du behöver inte pressa ur klyftorna så noga för de ska också vara med.
Lägg klyftorna i glaset och tillsätt sockret. Muddla, dvs pressa med en muddler-pinne alternativt typ en träslev, så att mer saft och smak kommer ur limen och blandas med sockret. (Inte för mycket för då kommer limens beska fram.)
Häll vodka och krossad is i glaset och rör om. Drick!

caipiroska2

Så här ska drinken egentligen inte se ut… Tyckte jag krossade så mycket is men det var på tok för lite visade det sig. Fick lite snabbt komplettera med hela isbitar.
caipiroska

Min ring är i roséguld med några stenar. Peters är i samma ”form” men helt slät och i vitt guld. (Så här såg våra förra ringar ut, då hade vi likadana.)
förlovningsring

Här är en gammal bild på mig, från 2007 närmare bestämt. Den är från min och Peters resa till Kap Verde och det var där vi upptäckte Caipiroskan. 35 kronor styck kostade de i vår hotellbar och var så makalöst goda! Så vid den där bardisken hängde vi nästan varje kväll och drack Caipiroskor haha! Favoritdrinken sedan dess.
caipiroska-caboverde